onsdag 9 september 2009

you better get runnin'


Sitter nu i skolan och försöker få lite gjort, men det går inte så jävla bra. Satt och klurade på ett företagsnamn till mitt UF företag som jag nu ska driva i ett år. Hade Unique Designs UF som förslag, googlade på det för att se om det fanns något annat UFföretag som haft samma namn - tydligen hade Kenza drivit ett UFföretag med namnet Unique Design UF förra året. Så, jag vet inte alls nu jag om jag ska välja att använda namnet i alla fall.

Stefan grabbade tag i mig idag också, tydligen ska jag ha ett litet - EVKsamtal med honom imorgon, om han nu får tag på mamma min. Och då, missar jag verkstadstiden. Fast å andra sidan är det inte säkert att vi ska vara i verkstan imorgon. Det jag vet är att vi ska ha prov på Bromsar igen, vi hade det i tisdags och vi körde väl ganska duktigt om jag får vara ärlig. Och då menar jag hela klassen, vi satt och frågade varandra om svaren, och diskuterade - hann bli lite smått osams över ett procenttal. Jag chansade på 2%, svaret var 30% - man kan ju fundera vad vi tänker med ibland. Vissa av oss hade svarat 1%.

Så nu antar jag att jag ska sätta mig och fundera mer på det här med ett namn på företaget och renskriva allt jag skrivit om UFföretaget. Och nog känns det soft, snart är det äntligen dags att käka lite lunch. Hoppas verkligen det är god mat idag, för min mage kurrar som fasen. Känner det redan att det kommer bli en fet tallrik med käk idag igen. oj så jag kan förbluffa dom jag käkar lunch med. Oftast kliar dom sig i huvudet och funderar hur fan jag får plats med maten i magen.

when I overheard I'm gonna tell you straight from the shoulder..
boy... you better get runnin'

onsdag 2 september 2009

little less than before


Idag var det då alltså praktik dags. Vilket gick väldigt bra som vanligt, hade väl cirkus fyra slipjobb att utföra under dagen. Ett av dom skulle jag använda Primer på, vilket mina lugnor verkligen inte verkade tycka om idag. Min hals är ganska så rosslig och jag mår inte så bra som jag borde må, men det gick bra ändå. Jag fixade allt utan att få påbackningar, eller att dom hittade något jag hade missat.

Och sen råkade jag bli klar innan lunch med alla mina slipjobb, så jag fick ganska mycket dö tid, som Max försökte lura mig att göra lite småjobb åt honom på. Men, lite vila måste man ju också få när man sliter röven av sig. Känns som att jag måste lära mig att ta det lite lugnare där, eller så får dom kirra lite mer slipjobb åt mig.

Sen var det lite ståhej som vanligt där inne, lite lessen är jag för att Larsson bytt ut sina repliker, men han hade ett gäng sköna nu också. Bland annat var allt "på väg", han hojtade hela tiden "Toyet är på väg". Svårt att riktigt veta vad han menar, men men. Kanske inte ska gå in så mycket på allt som sades under dagen, men det som var så störtskönt måste jag nämna. När vi äntligen hade nått lunch hojtade Larsson, "Nu är det frukost Wilma, ja nu har vi Lunch!".

Larsson är störtskön, han vet vad jag heter - innerst inne. Men han har lite svårt att minnas det, därför ropar han Wilma och jag har lärt mig att reagera på det. Känns lite kul när någon ropar ett helt tokigt namn och man reagerar. Men så kan det vara.

För den delen tror jag nog bara det är Max som använder mitt riktiga namn, men det har väl sin anledning det också. Och jag antar att jag inte är helt oskyldig där. Damn vad den pojken är snygg. Jag och förälska mig i den karl jag absolut inte kan få, men sånt är livet. Jag är ju där för att jobba, så jag ska hålla mig till det också.

Antar att det inte fanns så mycket mer att skriva om dagen, för det var faktiskt inget viktigt. Imorgon ska jag hjälpa Larsson och Rhiad (osäker på hur det stavas) att byta filter i lackboxen. Det ska bli intressant att se hur fan det ser ut under filtret, som för den delen är det mesta man ser.


how can i give anymore
When I love you a little less than before?

tisdag 1 september 2009

just a grain of sand


Yes, nu kände jag att det faktiskt var dags att knåpa ner några ord här igen. Samtidigt som jag skriver lyssnar jag på underbara Carrie Underwood - So Small, helt underbar låt. Även den låten som fått namnge detta ilägg.

Anledningen till att jag skriver nu är för att det äntligen är dags för praktik, och då tänkte jag på att jag har ju faktiskt kvar min blogg. Igår var jag in till skolan och fick busskortet fixat, men dock vet jag inte när det kommer till Hofors, jag hoppas det kommer snart för nu betalar jag praktikresorna själv. Nog vet jag att jag egentligen inte får tala högt om det här med busskort men nu gör jag det ändå. Lyckades få uppgradera mitt Guldkort på 4 zoner till ett med 5 zoner- som då alltså blir ett länskort för skolungdom. Detta gör att jag inte behöver betala 440 kronor var tredje månad på ett annat busskort jag använder privat.

Och sen kan jag också passa på att påpeka att årets fordonselever inte direkt var som man hade förväntat sig. Men jag antar att vi tvåor inte heller levde upp till deras förväntningar. Ser fortfarande fram emot att se hur mycket dom tänker arbeta i verkstan - liten vag misstanke om att dom kommer vara lika underbara som oss.

Jag kan ju också säga det att en avgångselev från skolan har anställts som extra hjälplärare på fordonslinjen. Och förra veckan fick han i uppgift att städa ur verkstan med oss tvåor, vilket jag tror att han aldrig mer kommer vilja göra. Men smartskaft-Erica kom på ett smidigt sätt att få ut den lilla söta bubblan som stått intryckt i ett hörn i ett halvår. Vi knuffade ut skithögen och styrde med en domkraft, åtminstone kom bilen ut och vi knäckte inte rattlåset. Sedan skulle 3 motorer ut, varav en var enorm och har suttit i en mindre buss. Där fick jag också en brilliant idé och knöt fast en lina i motorn och sen dog vi tjejer ut motorerna under tiden som pojkarna rökte och sopade lite.

Dock fick vi skäll för den brillianta idén eftersom motorerna pissade ut olja när det råkade lossa lite slangar i farten. Vi var duktiga och städade upp, Stefan (huvudläraren) var inte ett dugg förvånad över att det var min idé, men motorerna kom ut i alla fall, lika så allt annat skräp. Och bäddsoffa som stod på övervåningen, ja den kastade vi bara över räcket. Vad kan man förvänta sig av fordonselever? Vi städade åtminstone verkstan och såg till så vi inte hade någon skog där inne längre, och för första gången kunde man se golvet!

Idag, tisdag, var jag till min kära praktikplats och kollade om det var okej att jag kom tillbaka.. Underbart nog ville dom ha tillbaka mig och jag får kila in redan imorgon, jag slipper gå och drälla veckan ut. Det känns underbart. Något som också kändes underbart var att trots att jag erkänt för en anställd där att jag fallit för honom så är läget lugnt mellan oss. Det var ingen spänd stämning eller något när jag dök upp där. Bortsett från att han lite funderade vad jag nu gjorde där.. Men det skulle jag nog också gjort om jag var i hans skor, vem vet vad jag är för patetisk stalker?

Nej, nu är det dags att baka en kladdkaka tills ikväll, pappa ska hjälpa mig att färga håret och sen har jag lovat att det ska bli kladdkaka efter maten. Hoppas på att jag har ork / lust att skriva om praktiken imorgon också, ska byta telefon så jag kan dela med mig av lite bilder från mina dagar sen.

Sometimes that mountain you've been climbing
is just a grain of sand