onsdag 9 september 2009

you better get runnin'


Sitter nu i skolan och försöker få lite gjort, men det går inte så jävla bra. Satt och klurade på ett företagsnamn till mitt UF företag som jag nu ska driva i ett år. Hade Unique Designs UF som förslag, googlade på det för att se om det fanns något annat UFföretag som haft samma namn - tydligen hade Kenza drivit ett UFföretag med namnet Unique Design UF förra året. Så, jag vet inte alls nu jag om jag ska välja att använda namnet i alla fall.

Stefan grabbade tag i mig idag också, tydligen ska jag ha ett litet - EVKsamtal med honom imorgon, om han nu får tag på mamma min. Och då, missar jag verkstadstiden. Fast å andra sidan är det inte säkert att vi ska vara i verkstan imorgon. Det jag vet är att vi ska ha prov på Bromsar igen, vi hade det i tisdags och vi körde väl ganska duktigt om jag får vara ärlig. Och då menar jag hela klassen, vi satt och frågade varandra om svaren, och diskuterade - hann bli lite smått osams över ett procenttal. Jag chansade på 2%, svaret var 30% - man kan ju fundera vad vi tänker med ibland. Vissa av oss hade svarat 1%.

Så nu antar jag att jag ska sätta mig och fundera mer på det här med ett namn på företaget och renskriva allt jag skrivit om UFföretaget. Och nog känns det soft, snart är det äntligen dags att käka lite lunch. Hoppas verkligen det är god mat idag, för min mage kurrar som fasen. Känner det redan att det kommer bli en fet tallrik med käk idag igen. oj så jag kan förbluffa dom jag käkar lunch med. Oftast kliar dom sig i huvudet och funderar hur fan jag får plats med maten i magen.

when I overheard I'm gonna tell you straight from the shoulder..
boy... you better get runnin'

onsdag 2 september 2009

little less than before


Idag var det då alltså praktik dags. Vilket gick väldigt bra som vanligt, hade väl cirkus fyra slipjobb att utföra under dagen. Ett av dom skulle jag använda Primer på, vilket mina lugnor verkligen inte verkade tycka om idag. Min hals är ganska så rosslig och jag mår inte så bra som jag borde må, men det gick bra ändå. Jag fixade allt utan att få påbackningar, eller att dom hittade något jag hade missat.

Och sen råkade jag bli klar innan lunch med alla mina slipjobb, så jag fick ganska mycket dö tid, som Max försökte lura mig att göra lite småjobb åt honom på. Men, lite vila måste man ju också få när man sliter röven av sig. Känns som att jag måste lära mig att ta det lite lugnare där, eller så får dom kirra lite mer slipjobb åt mig.

Sen var det lite ståhej som vanligt där inne, lite lessen är jag för att Larsson bytt ut sina repliker, men han hade ett gäng sköna nu också. Bland annat var allt "på väg", han hojtade hela tiden "Toyet är på väg". Svårt att riktigt veta vad han menar, men men. Kanske inte ska gå in så mycket på allt som sades under dagen, men det som var så störtskönt måste jag nämna. När vi äntligen hade nått lunch hojtade Larsson, "Nu är det frukost Wilma, ja nu har vi Lunch!".

Larsson är störtskön, han vet vad jag heter - innerst inne. Men han har lite svårt att minnas det, därför ropar han Wilma och jag har lärt mig att reagera på det. Känns lite kul när någon ropar ett helt tokigt namn och man reagerar. Men så kan det vara.

För den delen tror jag nog bara det är Max som använder mitt riktiga namn, men det har väl sin anledning det också. Och jag antar att jag inte är helt oskyldig där. Damn vad den pojken är snygg. Jag och förälska mig i den karl jag absolut inte kan få, men sånt är livet. Jag är ju där för att jobba, så jag ska hålla mig till det också.

Antar att det inte fanns så mycket mer att skriva om dagen, för det var faktiskt inget viktigt. Imorgon ska jag hjälpa Larsson och Rhiad (osäker på hur det stavas) att byta filter i lackboxen. Det ska bli intressant att se hur fan det ser ut under filtret, som för den delen är det mesta man ser.


how can i give anymore
When I love you a little less than before?

tisdag 1 september 2009

just a grain of sand


Yes, nu kände jag att det faktiskt var dags att knåpa ner några ord här igen. Samtidigt som jag skriver lyssnar jag på underbara Carrie Underwood - So Small, helt underbar låt. Även den låten som fått namnge detta ilägg.

Anledningen till att jag skriver nu är för att det äntligen är dags för praktik, och då tänkte jag på att jag har ju faktiskt kvar min blogg. Igår var jag in till skolan och fick busskortet fixat, men dock vet jag inte när det kommer till Hofors, jag hoppas det kommer snart för nu betalar jag praktikresorna själv. Nog vet jag att jag egentligen inte får tala högt om det här med busskort men nu gör jag det ändå. Lyckades få uppgradera mitt Guldkort på 4 zoner till ett med 5 zoner- som då alltså blir ett länskort för skolungdom. Detta gör att jag inte behöver betala 440 kronor var tredje månad på ett annat busskort jag använder privat.

Och sen kan jag också passa på att påpeka att årets fordonselever inte direkt var som man hade förväntat sig. Men jag antar att vi tvåor inte heller levde upp till deras förväntningar. Ser fortfarande fram emot att se hur mycket dom tänker arbeta i verkstan - liten vag misstanke om att dom kommer vara lika underbara som oss.

Jag kan ju också säga det att en avgångselev från skolan har anställts som extra hjälplärare på fordonslinjen. Och förra veckan fick han i uppgift att städa ur verkstan med oss tvåor, vilket jag tror att han aldrig mer kommer vilja göra. Men smartskaft-Erica kom på ett smidigt sätt att få ut den lilla söta bubblan som stått intryckt i ett hörn i ett halvår. Vi knuffade ut skithögen och styrde med en domkraft, åtminstone kom bilen ut och vi knäckte inte rattlåset. Sedan skulle 3 motorer ut, varav en var enorm och har suttit i en mindre buss. Där fick jag också en brilliant idé och knöt fast en lina i motorn och sen dog vi tjejer ut motorerna under tiden som pojkarna rökte och sopade lite.

Dock fick vi skäll för den brillianta idén eftersom motorerna pissade ut olja när det råkade lossa lite slangar i farten. Vi var duktiga och städade upp, Stefan (huvudläraren) var inte ett dugg förvånad över att det var min idé, men motorerna kom ut i alla fall, lika så allt annat skräp. Och bäddsoffa som stod på övervåningen, ja den kastade vi bara över räcket. Vad kan man förvänta sig av fordonselever? Vi städade åtminstone verkstan och såg till så vi inte hade någon skog där inne längre, och för första gången kunde man se golvet!

Idag, tisdag, var jag till min kära praktikplats och kollade om det var okej att jag kom tillbaka.. Underbart nog ville dom ha tillbaka mig och jag får kila in redan imorgon, jag slipper gå och drälla veckan ut. Det känns underbart. Något som också kändes underbart var att trots att jag erkänt för en anställd där att jag fallit för honom så är läget lugnt mellan oss. Det var ingen spänd stämning eller något när jag dök upp där. Bortsett från att han lite funderade vad jag nu gjorde där.. Men det skulle jag nog också gjort om jag var i hans skor, vem vet vad jag är för patetisk stalker?

Nej, nu är det dags att baka en kladdkaka tills ikväll, pappa ska hjälpa mig att färga håret och sen har jag lovat att det ska bli kladdkaka efter maten. Hoppas på att jag har ork / lust att skriva om praktiken imorgon också, ska byta telefon så jag kan dela med mig av lite bilder från mina dagar sen.

Sometimes that mountain you've been climbing
is just a grain of sand

söndag 31 maj 2009

just a piece of cake


Nu, var det ett tag sen jag skrev här igen, men jag ska fäsen bättra mig nu för att äntligen har jag fått klart det här med praktiken och kommit igång med att praktisera, så jag tänker nog sammanfatta dom senaste veckorna, men också ge en finare inblick av förra veckans praktik & verkstadsdag i skolan.


Dom senaste veckorna har varit ganska tuffa på sina håll, har varit i full fast med att ringa mellan praktikplatsen och dryga på min kära lärare. Men i slutändan fick han pappren, eller ja. Rektorn fick snarare papprena och sen slarvades dom bort igen, men vi lyckades nå praktikplatsen ändå & få in mig. Har varit ganska många gräl sinsemellan mig och min lärare, men det är sånt han får stå ut med. Även om han kallar mig dryg, men.. vem är inte stolt över att vara dryg när det ger en det man är ute efter?

I onsdags var det som vanligt en vanlig verkstadsdag med lite arbete i verkstan, kopplingen skulle bytas på den där otroligt fina Ford Mondeo'n som står i verkstan och har stått där i typ .. 4 veckor. Våran kära lärare dök inte upp när vi började så jag och Nina satte igång med arbetet och tvingade även Anna att skruva lite. Efter ett tag dök våran kära lärare upp och även Patte och Stiffer. Stiffer påstod att det såg ut som att jag satt och kissade när jag satt på hyk och kikade på vad Nina pysslade med & sen var han tvärsäker på att jag klippt håret också.

Tvärsäkra på att allt som skulle loss var loss började vi försöka bryta lös växellådan, men det satt fast så det blev att klia i huvudet igen och leta vad vi hade missat. Stefan påpekade att något som heter vad det nu heter *jag och ord alltså* skulle bort och Emik skickades under bilen för att fixa det, kom ut igen med en mutter och jag antog att han hade gjort rätt. Subframen lossades helt på vänster sida och lossades en aning på höger sida, åter igen kikade vi om växellådan var lös, men satt fortfarande fast. Lunchtiden var kommen och alla kilade ner för att käka lunch, efteråt så kilade vi upp igen (jag, anna, patte, stiffer, nina & läraren) Så Patte skickades in under bilen för att kika och upptäckt att ett motorfäste fortfarande var kvar.

Johan och Epapojken drog direkt efter lunch och innan så gjorde dom inte mer än att satt på övervåningen och hade det trevligt, Elin var inte heller kvar efter lunch, hon hade inte heller gjort så mycket på förmiddagen. Men iaf, efter en kort stund uppe i verkstaden försvann Stefan (läraren dåra för dig som inte insett det), även Anna och Nina försvann efter en kort stund och där stod jag med Stiffer och Patte kvar. En timme med lite pill och plock med saker som var kvar så var dom också tvungna att kila. Envist stannade jag kvar och försökte få arbetet klart.

Plockade fram handboken till bilen, som ingen tidigare hade kikat i och hittade det vi verkligen hade missat.. Eller ja, om Emik hade tagit rätt hade vi inte missat det. Så jag kilade in till bilens ägare som var på andra sidan väggen och hade svetskurs med Orsagrabben och frågade, självklart var man tvungen att ta bort det där vad det nu var. Så förbannad som ett bi kröp jag in under bilen och svor när det inte gick som jag ville. En halvtimme senare var det fixat och växellådan fri att plockas ner, just då ringer Stefan för att jag hade tydligen slutat för en halvtimme sen, och han ville ha hjälp eftersom det krånglade med min praktik.

Ner till skolan kilade jag efter lite plock och pill, hatar när folk inte lägger tillbaka verktygen så jag snyggade till det lite i verkstan innan jag gick. Så löste vi det snabbt med praktiken och det blev hemgång för min del äntligen, eller ja .. Hemgång och hemgång, jag kilade iväg till Gävle till paps och bror.

Torsdagen var första praktikdagen för min del och det var väl jävligt roligt. Första timmen var väl inte så mycket att göra, men vid 8tiden kilade jag in med Toyet i lackboxen och fick en jävla lektion om hur allt fungerade, trevligt värre. Fick också förklaring över hur färgsystemet där var uppordnat och allt. Fick lära mig att starta lackboxen och allt, och senare vid 9tiden någon gång kilade vi in och lackade en stötfångare, kofångare, framskärm och lite smådelar om jag inte minns helt galet. När Toyet lagt första lagret grundfärg vinkade han på mig och sa åt mig att testa spruta på väggen, vilket jag gjorde och fick beröm för min teknik.

Första lagret Rödmetallic lades på allting och Toyet langade över färsprutan till mig ännu en gång och jag fick testa lägga färg på väggen. Åter igen fick jag beröm och det kändes sjukt bra. Sedan kilade vi ur lackboxen eftersom det lagret lärade blåsas torrt, vilket all metallicfärg måste fick jag lära mig. Pratade lite med den andra härliga lackeraren Larsson och fick slipa en massa saker. Slipade en framskärm och två dörrar till en volvo, jag hatar volvo men ändå.

Resten av hela dagen var bra som sagt och jag hade riktigt trevligt. Max var en pratglad liten typ, Dennis inte allt för pratglad. Men, bara av att Larsson och Toyet levde rövare och hojtade vart det en riktigt härlig dag. Fick mig två nya namn också, Wilma och Ellen, så fina namn :] Tur att man är lätt och lyssnar på det mesta.


Till fredagsmorgon var det dags att kila iväg till praktiken igen. Fortfarande mör efter gårdagens slipande släpade jag mig iväg och hade ännu en trevlig dag. Toyet var sjuk så det var bara jag och Larsson på lacken. Slipade klart dom två dörrarna till Volvon och fixade listerna till bilen, sen slipade jag även lite småsaker till en annan bil som skulle lackas typ .. metallicblå? i alla fall såg det ut att vara metallicfärg på bilen. Dagen var inte så lång eftersom Larsson slutar ett på fredagar, så jag fick också sluta tidigt.


I lördags morse var det sjukt härligt ute och jag tänkte spendera dagen i solen, väldigt sugen på att spela fotboll tryckte jag på mams och hennes karl att vi skulle göra det.. Men enligt dom var det ganska mycket att göra, bland annat skulle styrservon bytas på Geirs volvo så jag hjälpte honom med det. 3 timmar senare var vi klara och det verkade bra, lurad på arbetet kunde man nästan säga att jag blev eftersom det vart sagt att vi skulle spela lite fotboll när allt var klart.. Men så blev det ju inte.

Istället bjöd vi ner Morfar med familj på Tacokväll och det var meningen att vi skulle spela Kubb också. Men när vi var iväg och handlade lite till käket smällde det till i Styrservon och den slutade fungera helt, ett frågetecken uppstod. Men, när klockan närmade sig 8a satte jag mig på bussen till sandviken och mötte upp älskade Hannah där och sen spenderade vi kvällen med att kika på snygga bilar och fick höra världens sämsta raggningsreplik som var avsedd för hannah, "jag gillar dina ben. jag skulle kunna slicka dom från tårna och upp och stanna på mitten."

'cause we're breakin' the chainz

torsdag 7 maj 2009

everybody's looking at me


Jag tror det här kommer bli ett ytterst tråkigt inlägg. Bara för att det var så länge sen jag skrev och jag har inte riktigt allt som skett kvar i minnet, dock är det fortfarande inget nytt med praktiken, tyvärr. Kvar står jag dragen vid näsan och tvingas gå till skolan och sitta av tiden. För någon vecka sen hade vi så där otroligt mycket roligt att göra igen, en stackars liten Skoda Felicia skulle ha lite delar utbytta..

Som vanligt slutade det med att killarna fick plocka ner det som skulle bytas, vilket jag inte riktigt minns vad det var så här nu.. Men, i alla fall skulle damasken bytas på höger sida, och det fick vi tjejer göra dåra. Vilket inte är så svårt om man inte misslyckas ganska hårt. Men efter vi säger, person 1 och 2's andra försök fick jag ta över och fixade det på första försöket.

Sedan fick vi i uppgift att sätta tillbaka den och efter ett jävla slit och sjukt många svordommar fick vi tillbaka skiten och blev klara, under den tiden hade inte grabbarna fått lös det dom nu skulle fixa till. Mitt minne är som sagt inte så bra så här .. 3 veckor efteråt. Kanske dags att börja skriva lite oftare.

En annan sak jag kan passa på att berätta är att en kille och en tjej, som vi nu kallar gösta och märta. Dom har just nu fått besked om att dom åker till england snart, när vet dom inte riktigt, för riktigt med förklaringar i förväg får man aldrig på den här skolan. Men glad för deras skull är jag, snart åker alltså dessa två människor till london och ska arbeta på en verkstad som vi mer kan beskriva som ett hål i väggen. Dessa två blir dom första från fordon som åker utomlands och praktiserar, lycka till!

'cause we're breakin' the chainz

tisdag 21 april 2009

reach for the sky


Den här veckan har inte så mycket hänt om man säger på praktikfronten, men ändå kände jag för att skriva lite här. Däremot har det skett något annat på fordonsfronten, min kära fordonslärare har äntligen fått tag på Greenfield i Umeå, och jag antar att det inte är många som vet något om Greenfield. Men det i alla fall är ett litet område med en Fordverkstad, ett Mcdonalds och något mer jag inte minns nu. Och som grädden på mosen har jag tappat bort länken till webbsidan också. Jag är som sagt riktigt duktig på att klanta till det.

Men i alla fall har jag lite information om området i huvudet, dom använder solceller för att få energi och renar sitt eget vatten, byggnaderna är byggda så att allt kan återanvändas. Det finns inte en spik islagen i någon av dom. Ganska intressant att dom har tänkt på precis allt, och jag har bara tagit med ytterst få delar som dom har gjort något åt för att värna om miljön.

Vid den här tiden har förmodligen min kära pappa varit förbi min troligtvis nya praktikplats och har lämnat alla papper som jag fått av min mentor för att lämna dit. Om jag nu har turen på min sida ligger det viktiga pappret med alla uppgifter och sånt hemma hos pappa så jag kan ta med det och lämna till min mentor i veckan. För hoppningsvis kan jag då åka till praktikplatsen redan nästa vecka och vara lycklig.

Fortfarande går flera av mina klasskamrader utan praktikplatser och är inte äns nära att hitta sig en praktikplats för att dom inte har kontakter eller får hjälp från skolan. När jag började här på FPG trodde jag ärligt att lärarna och rektorn skulle hjälpa till att hitta praktikplatser åt oss elever eftersom dom lovade att vi skulle ha praktik varje vecka. Men det visade sig att skolan trodde för mycket på det att det gick åt helvete.

Men trots att skolan är skit hoppas jag för framtida elever att skolan kommer lära sig av de misstag dom begått med oss som försökskaniner. Jag hoppas att vi elever kommer kunna hjälpa dom nya ettorna till hösten att hitta praktikplatser och lära dom hur dom ska handskas med våra hopplösa lärare. Egentligen förstår jag inte varför jag gör reklam för en skola som jag själv tvivlar på och inte tror på, kanske är det anledningen till att jag slutat lyssna på radio nu också. Rädslan för att höra min egen röst, och illskan för att jag lockar andra ungdomar in i samma helvetes fälla som mig själv.

'cause we're breakin' the chainz

torsdag 16 april 2009

my eyes are the mirror of pain


Nu har jag dragit tummen ur röven och ordnat en ny blogg.
Förmodligen kommer den här vara intressant för fordonsintresseade tjejer. Tidigare har jag bara bloggat om sånt som dykt upp i min vardag, nu känner jag för att dra fram ett budskap och varför då inte dela med mig av mina upplevelser på skolan, jakten på praktik och kommentarer om mitt yrkesval?

Det finns en tanke bakom starten av den här bloggen, mycket är för att det är ett sånt mansdominerat yrke att man som tjej många gånger blir trakasserad för att man inkräktar på mannens område. Och ofta försöker dom kränka en så att man ska sluta. Jag själv envisas om att nå mina drömmar, även om det är många hinder på vägen dit. Jag vägrar att ge upp.

Jag kommer försöka undvika att använda mig av namn på personer när jag skriver här, ofta kommer jag byta ut namnen till andra namn för att inte lämna ut dom här personerna. Arbetsplatser och så vidare kommer inte heller att nämnas, om det inte är skolan jag går på, där också väldigt mycket sker.

Förra året vid den här tiden, precis innan jag skulle sluta på min dåvarande praktik kom det in en karl och pratade med mig och ställde mig frågan, "vet du varför kvinnor är sämre förare?" och vad skulle ja svara på det? Jag hade inget svar och karln förklarade för mig att kvinnor är sämre förare för att dom alltid har en man som kör åt dom. Efter det började jag kolla extra på mötande bilar, inte minst sagt .. fanns det en kvinna och en karl i samma bil var det 9 av 10 gånger som en karl satt bakom ratten. Varför är det så?